Backspegeln

Såg en övningskörare i trafiken och mindes hur det var att vara i samma sits. Jag körde mycket med min storasyster som nästan omgående lät mig köra i Stockholms innestad. Jag som inte satte emot, utan bara gjorde som hon sa körde hem från Kungsgatan många många gånger. Hon utmanade mig i mod, att ge mig ut i det som jag inte trodde att jag kunde. Men hem kom jag och folk har faktiskt en del överseende bara övningsskörningsskylten är på.

Jag tog en del lektioner också bl a skulle jag backa för min lärare. Han sa så här: ”Du måste alltid ha blicken åt det håll du kör, så ska du backa måste du vända på huvudet.” Egentligen är det ju rätt självklart att man inte bara ska förutsätta att allt är fritt bakom en, och att man ska titta åt det håll man åker. Under övningsköringsperioden påminns man hela tiden om att titta i sidospeglarna och backspeglarna också. Sida, bak sida, bak, sida…..när jag väl fick mitt körkort mattades skärpan på sido-och backspeglarna. Det är faktiskt så viktigt att man håller koll bakåt när man ska framåt annars kan det hända olyckor särskilt när man ska byta fil, köra aktivt med omkörningar osv.

Tänker att det faktiskt är rätt viktigt att ha koll bakåt även i självaste livet. Om vi vet vad som finns i vår historia och bara checkar av det lite då och då så blir det inte som ”farliga” medtrafikanter som ska komma i kapp en, ta sig fram och prejas. Frågan är om jag vågar titta i den sidospegeln och den backspegeln för att konstatera vad som finns där. Vad som format mig, vilka som påverkat mig, vilka som älskat mig, vilka jag önskar hade funnits där men som fortfarande saknas, det liv som blev mitt, min historia med de val jag själv har gjort. Har jag gjort upp med de personer som finns i min historiska värld?

Om jag däremot har blicken fast i backsegel är det omöjligt att komma säkert framåt. När bitterheten biter sig tag och jag ältar är det som att köra på tomgång och riktigt farligt blir det om jag ändå ökar hastigheten med gasen i botten framåt men blicken bakåt.

När vi vågar möta det som finns i backspegeln tror jag att vägen framåt blir stabilare, säkrare, friare och att jag själv kan bestämma hastigheten på den väg som blev just min. Kanske jag då vågar ta ut svängarna ibland och ta det mod jag inte trodde jag hade, för att nå dit jag innerst inne önskar.

Kommentera

*


× fyra = 36