Förväntning

Tittar på Tv-programmet “Här är ditt kylskåp” där en kock ska laga något med de varor som finns i kylen hos en känd person. Jag tror kocken är rätt nöjd med att det finns en hel del råvaror att jobba med. Han tar fram något ljusgult, mjukt som ligger i en burk och säger att han tror det är aprikos i någon form. Han smakar och ryggar tillbaka, förvånad över att det var löjrom. Hans förväntan stämde inte överens med verkligheten och därför kunde han inte uppskatta smaken. Löjrom som han i annat fall gillade.

Det här har jag själv upplevt så många gånger, när verkligheten och förväntningen inte lirar. Det har varit ett barns besvikelse över en födelsedagspresent som var något annat än det som stod högst upp på listan eller en föreläsning under min utbildning som hade fel rubrik och därför blev märklig och svår för mig att ta till mig då den nya rubriken inte presenterades i början av föreläsningen. I stort har ju de senaste åren i mitt liv varit något helt annat än min önskan eller min förväntan då jag upplevt mycket sorg, julen blir ännu en påminnelse om att familjen ser annorlunda ut nu än för några år sedan. Frågan är: kan det bli ok eller bra ändå till slut?

Jag tänker att våra bilder i huvudet, vår förväntan, kan ställa till det nu i juletid. Alla produkter som ska säljas på marknaden inför jul, all reklam och alla tips, idéer, pynt, kort för att inte tala om julmaten kan få mig att baxna och tappa lusten. Det signaleras ut som krav istället som för små kärleksgåvor. Traditioner från familjen blandas med traditioner i samhället som ibland gör sig hörda som “så har vi alltid gjort, gör vi inte så då blir det ingen jul”. Alla “måsten” som sänds ut överallt orkar jag bara inte med. I år har jag bestämt mig för att se igenom mycket av det där och bestämma själv hur jag/vi vill att det ska vara. Kanske skapar vi nya egna traditioner i gemenskapen med varandra för att få det att bli mysigt?

För mig handlar julen främst om att åter igen ta emot budskapet om Frid, Ljus och Försoning som Jesus kom till jorden för att erbjuda. Jag ska försöka, bland klappar, apelsiner och köttbullar, leva i den friden och se på vad jag har. Jag vill se att det som jag ryggat tillbaka för är gott när jag tar bort min förväntning på att det ska vara på ett speciellt sätt, och ta emot julens budskap igen. Då tror jag att det blir bra.

Kommentera

*


åtta + = 14