Frågor

Soliga morgnar : ) Sonen och jag promenerar till förskolan. Det är så mysigt att småprata om det vi ser och tänker. Vi passerar många brevlådor och sonen frågar: “Vad blir 2 och 4?” Jag tänker i ett första läge: “24”. Men inser snabbt att det finns många svar på den frågan som är rätt. Allt beror på hur frågan ställs. Är det 2 plus 4 så blir svaret 6. Är det 2 gånger 4 blir det 8. När jag sen ser på brevlådan förstår jag att han inte har läsriktningen, så när jag läser blir svaret 42. Men det kunde lika gärna vara 4-2=2. Det finns alltså många olika svar som är rätt beroende på förkunskaper och hur frågan ställs.

Jag som alltid velat ha snabba svar har ändrat inställning till hur jag ställer frågor och om jag nödvändigtvis måste ha ett rätt svar. Jag ser att svaren kan bli intressanta och inte helt självklara om jag ger mig tid att verkligen se/höra vad frågan gäller. Och ibland finns det inte något svar, bara nya frågor.

Det är skönt att vara så trygg, att tänka att det finns svar men som jag med min mänskliga begränsning inte förstår. Att det finns sanningar som är sanningar oavsett om jag kan se dem eller inte. Det är så befriande att flera svar kan vara rätt eller sant beroende vem som frågar eller hur frågan ställs.

Kanske svaret ligger i att ställa en motfråga?
Hur ser du på frågor och svar?

Kommentera

*


6 + åtta =