Livsnerv

För några år sedan fick jag en bok i arv, den är från mitten av 1800-talet. DSC_0257Den fick en plats i mitt hem för att den var gammal och ”snygg”. Den har en patina som inte kan forceras fram. Ur boken åkte några torkade löv för någon dag sedan. Det fascinerade mig att ligger ett minne från en annan tid bevarad i en bok jag inte kan läsa, för att språket har förändrats så mycket. Både lövet och boken luktar lite unket och man anar att den varit i en osund miljö. Det lilla minnet, lövet, bär en egen historia. Den har suttit på ett träd någonstans i landet, den har funnits gömt i en kal gren, den har med solens hjälp lockats fram i en vår och hur länge den suttit på trädet eller om den fick en höst vet jag inte. Men nu finns lövet här i min hand och jag kan ännu se spåren av liv i den livsnerv som finns kvar efter att lövet pressats och torkats. Tänk att varje litet, litet blad har ett helt nätverk inom sig som hjälper varje del av bladet att få näring och syre och nu är det helt synligt för mitt öga.

Det var just ordet ”livsnerv” jag tänkte på först när jag såg lövet. Jag tänker att det är så fantastiskt när den livsnerven finns. Då kan den på oväntade sätt, nästan liksom av sig själv, leda en människa till nya upptäckter och platser. I livsnerven finns nyfikenheten, hoppet och utvecklingen.

Tyvärr finns det många som på olika sätt skadar andras livsnerv, ibland så hård att någon inte orkar leva. En del mår så dåligt och döljer det så bra att vi andra inte får en chans att hjälpa till. Det är tragiskt när det sker, det borde aldrig få ske att någon tappar hoppet om att livet kan innebära glädje och inte bara svarta svårigheter. Det är här vi kan få vara nätverk för varandra, där vi får hjälpas åt att ge näring till varje del av människan. Svårigheten är att det behöver vara ömsesidigt, att den som behöver hjälp behöver visa sitt behov och att de som ser behovet har möjlighet att möta och förstå det. Det ligger så klart på en samhällsnivå och ett personligt plan. Ibland behöver vi proffs till hjälp för att översätta det som någon upplevt, känner eller behöver jobba med så personen har en chans att läka och öppna upp för att verkligen leva trots tidigare erfarenheter som skett i unkna miljöer.

Idag öppnade jag boken och tänkte att jag kanske kunde läsa några rader från en annan tid. Då upptäcker jag att det är en Bibel jag håller i min hand. Alltså kan jag läsa den, då den ju är översatt så  jag kan förstå vad som står. Då slår det mig att just denna bok varit en av mina Livsnerver när allt jag såg var mörker. Det var som om den boken bar på Ljus som genomstrålade mig och min situation så jag kunde se det goda. Låt oss göra gott mot varandra så fler kan leva sitt liv, och inte bara överleva. Låt oss vara näring för varandra genom goda ord, lyssnade öron och hjälpande händer för hopp, utveckling och en nyfikenhet på vad som väntar.

Kommentera

*


åtta × 6 =