Min nya passion

Jag är glad…. jätteglad och tacksam för människor runt omkring mig. DSC_0056Jag hör mig själv säga det ofta och hör också att det låter lite överdrivet fast det är helt ärligt. Min uppmuntran är snubblande likt smicker. Jag ogillar verkligen smicker. Smicker gör oss inte jämlika utan någon höjs högt så vi missar att stå bredvid varandra i ögonhöjd. Det är förmodligen därför jag aldrig varit intresserad av att ha idoler även om jag kan respektera vad någon gör av sin talang. Smicker kan förpackas med stora, överdrivna ord forcerat serverat eller förföriskt viskande. Orden som jag själv blivit vilseledd av så många gånger. Jag har tidigare låtit mina beslut ibland styras av någon annans smickrande ord där jag faktiskt ångrat mig efteråt därför att mitt inre egentligen tyckte något annat. Orden och tonen om hur duktig jag var, hur bra jag sjöng eller hur jag skulle göra skillnad i ett sammanhang förförde mig. Många gånger har jag känt mig lurad därför att jag upptäckt att det funnits baktankar bakom orden, de var inte till för att stärka mig utan för att den andre har fick som den ville, på min bekostnad. Jag har varit en bricka i någon annans spel.

Fast orden kan ligga nära varandra är smicker och uppmuntran helt skilda saker. Uppmuntran gillar jag såååå mycket. Det är min nya passion. Jag har haft den passionen länge men inte kunnat sätta ord på varför just uppmuntran varit det jag håller fast vid att ge och få ta emot. Jag slog upp ordet för att få någon ny infallsvinkel och där hittar jag att Uppmuntran och Tröst hör ihop. Plötsligt inser jag varför just uppmuntran är så viktig. Med mina sorger i bagaget behöver jag inte ligga ner utan kan stå upp p g a den uppmuntran i alla olika former som jag fått. Jag vill tro att Uppmuntran aldrig bär någon dold agenda i bakfickan utan att orden sägs i uppriktighet, välmening och ofta med en botten i den andra personen, dvs den som ger uppmuntran äger orden. Det skulle kunna vara: ”När jag hör dig sjunga blir jag glad”, ”Jag tänker på dig idag”, ”Jag känner mig uppskattad när du lyssnar på mig”. Orden bär en slags tröst i att vi finns till för varandra, att vi kan göra något för varandra och att vi är sedda av någon annan. Jag har även fått uppmuntran i form av skärpa till mitt liv och mina val te x genom orden ”Jag är orolig för dig för jag känner inte igen dig”. Uppmuntran kan även innebära förmaning läser jag i min ordbok. Ur den ärliga oron, eller omsorgen kan samtal föras och nya beslut fattas som synkar med insidan även om det kan ta tid att komma fram till besluten.

Jag bläddrar i huvudet och tänker på alla människor som uppmuntrat mig de senaste åren genom ord, mat, leenden, delaktighet, blommor, barnvakt, tid, tårta, böcker, sånger, samtal, vykort, nallegram…och jag blir så glad. Allt det där har varit för min skull utan några sluga baktankar. Det vill jag ge vidare till fler, så fler kan resa sig och stå upp och fortsätta växa.

 

Kommentera

*


7 × tre =