Sånger

Här följer några kommentarer om de sånger jag sjunger som du kan lyssna på förstasidan.
För att läsa hela texten, tryck på sångtiteln
Jag har en själ som går i moll, det är så jag uttrycker mig. Moll betyder mjukt.

Var mig nära

Detta är min allra första sång jag skrev 2007. I en tid av depression kom min lillasyster med ett berg av mat och uttryckte sin oro över mig. Hennes uppmuntran den dagen var: ”Du ska sjunga, Elina. Det händer något när du sjunger”. Jag som aldrig någonsin skrivit något poetiskt fattade mod och vågade formulera mina känslor i ord. Fast orden var allt annat än det jag kände, det var det jag ville känna och det som jag djupt inom mig är viss om att tron på Gud kan ge. Det var en himmelsk hälsning av tröst, en Gudsvind som värmde mig i det kalla. Den trösten räcker till dig också!

Text: Elina Wetterud & Anna Engh
Musik: Elina Wetterud
Piano: Daniel Nordell
 

Det glömda barnet

”Det glömda barnet” är en sång till var och en som inte känt sig sedd som barn. Sången föddes när jag blev berörd över att “de glömda barnhemsbarnen” efter lång tid fått upprättelse i Sverige. Låt oss se varandra och finnas till för varandra i kärlek. Inte bara med fina ord utan i praktisk handling.

Text & Musik Elina Wetterud
Piano: Sebastian Robertsson
 

Håll mitt hjärta

”Håll mitt hjärta” är en sång som jag sjungit på flera begravningar. Musiken är enkel, mjuk men kraftfull och passar så bra i hop med texten.
I sorgen behöver man inte ord och råd i första hand, utan medmänsklig värme. Så fint det är när det kan nå fram i form av en varm famn, en fysisk sådan, eller en mjuk famn av sång för själen. Tack Peter Hallström för tillåtelse att lägga upp sången.

 
Text: Björn Skifs
Musik: Peter Hallström & Lasse  Andersson
Piano: Daniel Nordell
Kontrabas: Andreas Nordell
 
Välj kärlek
 
Jag läste de två orden ”Välj kärlek” på ett halsband och orden tog tag i mig: Jag har ett val. När man är fast i ett känslomässigt fängelse kan det vara svårt att se att det finns val och att genom de valen, de vägarna, kan man ta sig ut i frihet. Vår personliga historia är unik och orden kan så klart kännas både provocerande och svåra beroende på våra omständigheter eller vad andra människor har sagt och gjort mot oss. Jag menar inte att provocera, jag menar att omfamna. Liksom i gråten kan provokationen vara en signal om vad min känslighet ligger. Där kan jag behöva hjälp med att gå vidare.
Finns det något du kan ta till dig i sången att börja med? T ex har jag matat mig med orostankar och mörker genom att lusläsa dödsannonser tidigare. Idag gör jag inte det utan vill släppa in så mycket ljus i mitt liv som jag kan så jag kan fortsätta gå på livets väg istället för att stå och stampa, eller leva i rädsla.
 
Text och Musik: Elina Wetterud
Piano: Daniel Nordell