Skydd för själen

I början av sommaren, när regnet hälsade på och fick allt att grönska, DSC_0238var jag ute i trädgården. Jag har en liten rabatt som till stor det bestod av en halvmeter höga ”rävsvanar”, ett ogräs som tydligen kan växa till sig oerhört snabbt. Till min glädje gick de lätt att ta bort. Värre var det med tistlarna som växt sig lika höga, men ju var utrustade med taggar. Jag kom då på att jag hade köpt Roshandskar, dvs handskar med extra starkt skydd så inga taggar ska kunna komma igenom. Jag satte på mig dem och fascinerades av att det funkade, någon slags stark gummiyta blev mitt skydd för händerna. Jag fick med lätthet även bort tistlarna från rabatten 🙂

Vad jag önskar att jag skulle kunna plocka fram samma skydd även för min, ibland, sköra själ, att det fanns ett verktyg att ta fram eller en rustning att ta på när jag känner mig liten eller utsatt. I Ordspråksboken står det: ”Människors ord är som djupt vatten, men vishetens källa en strömmande bäck”. Jag har bl a min känslighet med orden. Jag kan länge minnas saker någon sagt till mig som de själva inte lagt större vikt vid. Orden blir som djupt vatten, om jag inte ser upp kan man drunkna i tankar och känslor. Här är ärligheten en stor hjälp, att sluta gissa sig till vad andra tänker, utan att fråga rakt ut vad någon menar, blir ett redskap att plocka fram.
Vishetens källa då, vad är det? För mig är det Gud själv som är Vishetens källa.Till den bäcken vill jag söka mig, där vattnet ständigt strömmar och jag bottnar överallt. Det blir mitt skydd när orden blir som tistlar som växer till sig och snirklar sig runt själen. Min bön är att jag ska kunna se skillnad på vad människor, inklusive jag själv, gör och säger och det som är från Gud. Mina ord kan ju så klart vara djupt vatten för någon annan eller mig själv, vilket ju så klart är beklagligt 🙁 Det min inre visshet säger är att Gud älskar mig precis som jag är och att ingen fördömelse finns, och att när jag närmar mig själv med ett uns av hans blick på mig, om hur älskad jag är, har jag ett skydd och en rustning för mitt hjärta. Jag har fått uppleva att min självkänsla förändrades i takt med att min självbild förändrades. En dag kanske jag har ett sånt skydd runt hjärtat att de hårda orden bara studsar bort, att jag vet vem jag är vad andra än säger om mig. Än så länge övar jag mig att simma och vända mig till källan som rymmer både Vishet och Kärlek.

 

Spår nr 14 på min skiva handlar om detta, ”Sanningens rustning”.

 

Kommentera

*


1 − ett =