Sommarmorgnar som stannat

Sista semesterlördagen innan allt är igång igen nästa vecka. Minsta ska tillbaka till förskolan, Mellan ska inskolas i förskoleklass och Äldsta ska på fotbollsskola om dagarna.

Blickar tillbaka på sommaren, på semestern, och tänker till vad som stannat kvar hos mig denna tid på året som jag bara älskar.

Jag tror det varit alla morgnar som jag fått för mig själv. Semestertider har alltid varit tider då ingen väckarklocka ringer, då jag har friheten att gå upp när jag vill. Som småbarnförälder behöver man ingen klocka för det har alltid varit nåt barn som vaknar tidigt. Min man och jag brukade dela upp dagarna, vi tog varannan morgon. I år är det första året på 9 år som vi får väcka barnen….om man vill, annars kan man som jag gå upp själv eller välja att ligga kvar och sova. Jag har gjort båda delarna. Jag har vaknat till vid sjutiden varje morgon och då bestämt mig för om jag ska gå upp, eller ta en bok och ligga kvar och somna om för en stund, eller om jag ska somna om direkt.

Nu när mina sömnlösa nätter hålls på avstånd och jag sover bra och många timmar, vaknar jag ofta utvilad vilket är sååå fantastiskt. Med sömnen kommer kraften, utan kraften orkar man inte göra speciellt mycket. Man blir nedstämd och till slut känner man inte igen sig själv. När man är sjuk har man bara en önskan-att bli frisk, när man är fången-att bli fri. När man inte får/kan sova är det den enda önskan man har-att bara få sova, och ju mer man tänker på det ju svårare är det att somna in.

Så denna sommar har jag njutit och värdesatt mina morgnar, att få börja dagen i lugn och ro. Att få höra de tassande fötterna som vaknar till liv och små söner smyger, springer eller gömmer sig och som jag bara måste få krama och pussa. En glad och utvilad mamma är nog en lycka för dem utan att de förstår det.

Till er som inte får sova: be om hjälp! Försök hitta en plats, ett annat hem där ni kan turas om och sova några nätter. Försök klura ut det som passar er familj så ni kan få, inte bara nätter, utan morgnar av stillhet. Tänk att utan återhämtningen blir vi utmattade och därför kan det vara läge att lägga alla andra aktiviteter åt sidan och bara försöka att få sömnen att funka. Min önskan är att denna blogg ska få inge hopp om att det finns förändring även på detta plan. Att det kommer en dag då barnen är så pass stora att de måste väckas. Jag vet även att det kommer dagar då de kommer vara mycket svåra att väcka, där är jag inte än. Jag lever i nuet och njuter just nu av att ha det som jag har det. Vi behöver inte vara duktiga och klara allt själva, ibland måste vi bryta mönster och räck ut handen och fråga om hjälp. Praktisk hjälp och var öppen att ta råd från dem som varit i liknande situationer.

Där i stunden av mina sommarmorgnar känner jag att min återhämtning funnits i att få skriva, vila ögat på något vackert, läsa eller bara vara. En strof ur sången “Det vackraste” sjunker in allt djupare: “Stunder av stillhet, ett ögonblick av ro ibland, stunder av lycka att bara ha varann”.
En stund i stillhet som gäller även för denna lördagmorgon i augusti.

Kommentera

*


fem × = 20