Ta emot

Julafton i Stockholm där kylan tar ett hårt grepp om oss på ett påtagligt sätt. Ett vackert vitt landskap målar upp bilden av julen likt ett vykort från barndomen.
Kylan som denna julafton är ett hot mot gemenskapen då det blir osäkert att åka på isiga vägar och en trafiksituation som på många ställen är kaosartad. Kanske många redan är besvikna över att julen inte blev som de planerat och önskade? Vi målar upp bilder av hur vi vill att det ska vara eller vad vi ska få, eller fördomar hur det absolut kommer att bli, kanske negativt, som oftast inte stämmer med verkligheten. Eller de blir självuppfyllande profetior då vi möter saker negativt från start.

Som kristen vill jag gärna skrapa på ytan och komma ner till varför vi egentligen firar jul. Bortom traditionsenliga granar, bortom paketen som ligger i drivor under granen, bortom funderingar vad man ska ge och om man får det man önskar sig. Bortom oron om man varit tillräckligt snäll att få något överhuvudet taget. Bortom kaneldoft och saftiga apelsiner.

Tomten var från början, om jag förstått det rätt, var en munk som samlade saker och gav till fattiga människor för sin kärlek till människan. Den kärlek som han själv upplevde från Gud som visade sig i medmänsklighet. Idag ger vi gåvor fast vi inte lever i fattigdom utan i överflöd.

Juldagen var dagen då Jesus föddes, den egentliga anledningen till att vi firar jul. De tre vise männen som leddes av stjärnan (därav alla våra julstjärnor i fönstren) till det enkla stallet gav gåvor till det lilla barnet för de förstod att han var en kung som skulle hyllas. De gav honom det finaste de hade. Guld, rökelse och myrra.

Det är fint att ge. När vi ger av hjärtat utan press, bara av kärlek blir gåvan på riktigt och inte bara ett måste – något som förväntas av oss. Jag tänker att det är bra att ge : ) Jag tänker också att det finns ett annat mysterium i julens budskap, -att ta emot. Att ge och att ta emot. Ta emot i tacksamhet, i glädje. Ta emot det väntade och det oväntade. Ta emot det som blir som man tänkt sig och att ta emot det som blir på ett annat sätt. Ta emot det som Gud vill ge oss i sin son: sanningen om hur älskade vi är. Gud behövde en människa som kunde göra hans kärlek tydlig för oss, så vi verkligen skulle förstå hur mycket han älskar oss, hur mycket han vill vara nära oss och komma med ljus till var och en oss. Bortom alla bilder vi har av honom. Bortom våra föreställningar kom så Gud till oss genom det lilla hjälplösa barnet som en bro till himmeln med namnet Fridsfursten.

En önskan om en fridfull jul för var och en av er. Från en som också är drabbad av den kärlek jag upplevt från Gud och som driver mig att ge det jag har av ord till er.

Kategorier: tro

Kommentera

*


× 2 = åtta